lördag 18 januari 2014

Ett nej är ett NEJ!

Igår/inatt så hände en otroligt jobbig grej som gjorde mig sjukt förbannad och samtidigt rädd. Hade en riktigt rolig och trevlig utekväll med mina vänner då vi tog "farväl" av Josefine som sticker till Indien i 2,5 månad för att ha sin praktik. Hur ska jag klara mig utan min "wingman"? Aja sak samma nu till vad som faktiskt hände. Jag och en av mina tjejkompisar som jag på senaste tiden myst med på fyllan satt och myste (kramades, pussades och höll handen m.m.) hela kvällen på krogen. Våran kompis kommer fram till oss och pratar samt tar på min nitbh då vi brukar skämta och ta på varandras bröst hela kompisgänget liksom. Helt plötsligt så kommer en kille och tränger sig in bredvid våran kompis och ber honom dra därifrån. Min kompis säger till personen att dra för att han känner oss och allt. Personer tar då tag i min kompis och säger till honom "Gå för in i helvete för jag har en chans på henne!" Våran kompis säger då till honom att han inte har en chans på någon av oss då vi var "tillsammans". Men detta stoppade inte grabben, utan han fortsatte inbilla sig att han skulle med någon av oss hem. Började ta på mig och allt trots att man bad honom gå och puttade bort honom. Slutade med att polaren berättade för vakterna vad som hänt och sker, dem pratade med grabben medans vi förflyttade oss till andra änden av krogen då denna personen följde efter oss vart vi än gick. Krogen skulle stänga och han står fortfarande en bit i från oss och börjar närma sig på nytt för att komma oss nära. Och när vi stod och tröstade en kompis som var ledsen så kommer personen fram och tar på mig så tillslut fick jag nog av att bara se synen av honom och frågade vakterna om jag fick slå till honom! Jag var så arg men då vakterna känner oss så tog dem tag i grabben och fick honom att gå. Men tror ni detta stoppade honom? Nej! Utan han stod kvar utanför krogen och väntade in oss. Vi var fortfarande inne på krogen för vi ville inte gå ut, utan vi fick ta oss genom bakdörren och gå omvägar för att han stod kvar och väntade! Att inte ens ett nej kan stoppa en människa för att bete sig på det viset och förstöra en hel kväll! Blir rädd för människor. Men har helt klart dem finaste vännerna! Min polare var snäll och följde mig hela vägen hem samt såg till att ingen gick bakom oss. När vi kom hem till mig så tog jag hunden och följde henne hem, då jag känner mig trygg med hunden. Så fick skriva flera meddelanden till folk när jag väl kom hem så dem visste att man var hemma och inte behövde oroa sig för mig.

1 kommentar: